Lackskola

Det är få saker som känns så belönande som när man får till en riktigt snygg lack på sin bil som man jobbat med så länge. Det är ett roligt jobb men ganska komplicerat om man vill uppnå absolut högsta kvalitet och finish.
Nedan försöker vi tipsa om hur man enklast kommer till ett bra resultat. Vi går stegvis fram genom att först beskriva lackens historia och vidare till dagens lacker och sedan hur man går till väga för att komma till det slutliga perfekta resultatet.

 

Billackens historia

Först ut på marknaden som användbar sprutfärg var cellulosalacken. En färg som luktade riktigt starkt och som efter tork polerades upp för att uppnå högglans. Lacktypen användes långt in på sjuttiotalet, framför allt i USA.

Efter cellulosan kom syntentlackfärgerna som var enklare att använda och som gav högglans utan polering. Med syntetlackerna kom även ett bredare kulörutbud från bilfabrikanterna. En nackdel med dessa lacker var att de torkade långsamt såvida inte ugn användes. De tålde inte heller kemikalier speciellt bra.

När senare 2-kompomponentlackerna baserade på akryl kom, förkortades tiderna vid lack avsevärt. Dessa kräver inte ugn för att härda snabbt och tåligheten är stor mot kemikalier.

Vattenbaserade lacker kom någon gång på nittiotalet men var i början behäftade med många problem. Sedan runt 2005 har dessa helt slagit igenom och har nu en hög kvalitet. De vattenbaserade lackerna kräver alltid ett lager av lösningsbaserad 2-komponent klarlack på toppen, vilket gör att man inte helt kommer ifrån problematiken med VOC-gaser.

 

Billackstyper

Det finns och har funnits många typer av billacker. Vi försöker reda ut begreppen här och beskriva egenskaperna för respektive lacktyp. Vi tar tacksamt emot synpunkter på detta ämne.

 

Cellulosa

Alternativt namn: Polerlack

Tidsepok: 1920 - 1980. Går fortfarande att blanda till.

Dominerande region: USA

Allmänna egenskaper: Fyller dåligt tjocka skikt. Lätt att bättra med. Enkelt polerbar. Metalliclack kan läggas utan klarlack. Innehåller 80% lösningsmedel i form av thinner.

Skikt: Normalt 2 skikt.

Lukt: Stark

Glans: Poleras till högglans.

Torktid: Mycket snabbt, genom avdunstning.

Lämpligt för "gör-det-självare": Ja

Påverkan på underliggande skikt: Ja, påverkar alla lacker utom en modern 2-komponentlack.

Påverkas av överliggande skikt: Känslig för kemikalier. Löses upp av thinner.

Lösningsmedel/Förtunning: Cellulosathinner

Prisnivå: Idag relativt hög.

Övrigt: Ej tillåten hos billackerare. Tillåten för industrilackering. Lämplig för sprayburkar.


Syntetlack (1-komponent alkydfärg)

Alternativt namn: Maskinfärg. Ibland kallad ugnslack eller brännlack.

Tidsepok: 1960 - 2000. Finns fortfarande i form av målarfärg.

Dominerande region: Alla

Allmänna egenskaper: Baserad på alkydolja. Måttlig fyllnadsförmåga. Förtunnas med ca 20 - 30 %.

Skikt: Normalt 2 skikt.

Lukt: Svag

Glans: Högglans

Torktid: 6 - 8 veckor - ugn 80 gr 1 tim. Tillsats av isocyanathärdare halverar torktiden.

Lämpligt för "gör-det-självare": Ja

Påverkan på underliggande skikt: Nej

Påverkas av överliggande skikt: Relativt känslig för kemikalier. Kan ej vaxas inom något år. Ej uthärdad lack (10 år) känslig för alla övriga färger och lösningsmedel.

Lösningsmedel/Förtunning: Syntetförtunning (mellanting av lacknafta och cellulosa).

Prisnivå: Låg

Övrigt: Ej tillåten hos billackerare. Tillåten för industrilackering. Utgör basen i billiga sprayburkar.


Akryllack - 1-komponent av termoplastisk typ

Alternativt namn: Akrylplast

Tidsepok: 1930 - 1995.

Dominerande region: USA samt Opel i Belgien

Allmänna egenskaper: Fyller dåligt tjocka skikt. Lätt att bättra med. Enkelt polerbar.

Skikt: Normalt 2 skikt.

Lukt: Mellan

Glans: Högglans

Torktid: Torkar relativt snabbt genom avdunstning.

Lämpligt för "gör-det-självare": Ja

Påverkan på underliggande skikt: Nej

Påverkas av överliggande skikt: Ej så känslig för kemikalier, dock för thinner och aceton. Kan lösas av moderna lacker.

Lösningsmedel/Förtunning: Okänt

Prisnivå: Låg

Övrigt: Utgången


Akryllack - 2-komponent solid

Alternativt namn: 2K

Tidsepok: 1975 - 

Dominerande region: De flesta utom USA.

Allmänna egenskaper: Fyller bra och torkar snabbt.

Skikt:  Normalt 2 skikt. 

Lukt: Stark

Glans: Högglans

Torktid: 12 - 24 tim - ugn 62 gr 1 tim

Lämpligt för "gör-det-självare": Ja, men kräver bra utrustning.

Påverkan på underliggande skikt: Påverkar syntetlack och 1K akryl av termoplastik typ.

Påverkas av överliggande skikt: Nej. Tål kemikalier bra.

Lösningsmedel/Förtunning: 2K förtunning.

Prisnivå: Hög

Övrigt: Ej tillåten hos billackerare. Tillåten för industrilackering.


Bas/Metallic - 1-komponent plus 2-K klarlack

Alternativt namn: Bas plus klarlack.

Tidsepok: 1975 - 

Dominerande region: De flesta utom USA.

Allmänna egenskaper: Bildar täta skikt med god fyllnadsgrad. Lätt att bättra med och polera.

Skikt:  Normalt 2 lager + 2 lager klarlack.

Lukt: Stark

Glans: Efter klarlack högglans. (Basen matt)

Torktid: Basen genom avdunstning. Ugn 62 gr 15 min. Klarlacken torkar snabbt genom

härdning. 12 - 24 tim, ugn 62 gr 1 tim.

Lämpligt för "gör-det-självare": Ja, men kräver bra utrustning.

Påverkan på underliggande skikt: Påverkar syntetlack och 1K akryl av termoplastik typ.

Påverkas av överliggande skikt: Nej. Tål kemikalier bra.

Lösningsmedel/Förtunning: 2K förtunning.

Prisnivå: Hög

Övrigt: Ej tillåten hos billackerare. Tillåten för industrilackering.


Polyuretanlack - 2-komponent solid

Alternativt namn: Lastbilslack

Tidsepok: 1975 - 

Dominerande region: Alla

Allmänna egenskaper: Nästan lika bra som 2K akryl. Något sämre glans och utflytning.

Skikt:  Normalt 2 lager.

Lukt: Stark

Glans: Nära högglans.

Torktid: 12 - 24 tim - ugn 62 gr 1 tim.

Lämpligt för "gör-det-självare": Ja, men kräver bra utrustning.

Påverkan på underliggande skikt: Påverkar syntetlack och 1K akryl av termoplastik typ.

Påverkas av överliggande skikt: Nej. Tål kemikalier bra.

Lösningsmedel/Förtunning: 2K förtunning.

Prisnivå: Mellan

Övrigt: Ej tillåten hos billackerare. Tillåten för industrilackering samt buss och lastbilslackerare.


Vattenbaserad lack - 1-komponent plus 2-K klarlack

Alternativt namn: Vattenbas

Tidsepok: 1985 - 

Dominerande region: De flesta utom USA.

Allmänna egenskaper: Påminner om lack med alkydbindemedel m.a.p. fyllnadsgrad, torktid och slipbarhet.

Skikt:  2 skikt + 2 lager klarlack. Klarlacken är lösningsmedelsbaserad.

Lukt: Bas svag. Klarlack stark.

Glans: Efter klarlack högglans. (Basen matt)

Torktid: Långsam - ugn 62 gr 1 tim.

Lämpligt för "gör-det-självare": Något svår p g a lång torktid och speciell målningsteknik.

Påverkan på underliggande skikt: Nej

Påverkas av överliggande skikt: Nej. Tål kemikalier bra.

Lösningsmedel/Förtunning: Bas vatten. Klarlack 2K förtunning.

Prisnivå: Hög

Övrigt: Enda tillåtna hos billackerare.


Grundfärg - Epoxy 2-komponent

Alternativt namn: Epoxy

Tidsepok: 1950 - 

Dominerande region: Alla

Allmänna egenskaper: God fyllnadsförmåga. Mycket slitstarkt. Svårslipat. Ej lämpligt som toppskikt.

Skikt:  2 skikt + topplack

Lukt: Relativt stark. Allergiframkallande.

Glans: Ej tillämpligt

Torktid: Torkar snabbt genom härdning och avdunstning.

Lämpligt för "gör-det-självare": Ja

Påverkan på underliggande skikt: Nej

Påverkas av överliggande skikt: Nej. Tål kemikalier bra.

Lösningsmedel/Förtunning: Speciell epoxyförtunning.

Prisnivå: Hög

Övrigt: Måste blandas med speciell epoxyhärdare. Alla typer av topplacksystem kan användas. Detta kan läggas oslipat innan 1 tim, annars krävs slipning vilket kräver mycket jobb.


Grundfärg - Washprimer (etsande grundfärg)

Alternativt namn: 

Tidsepok: 1950 - 

Dominerande region: Alla

Allmänna egenskaper: Bildar tunna skikt. Rostskyddande. Etsande. Nödvändig för aluminium. Används även med fördel på stålplåt.

Skikt:  1 till 2 skikt.

Lukt: Stark.

Glans: N/A

Torktid: Torkar mycket snabbt.

Lämpligt för "gör-det-självare": Ja

Påverkan på underliggande skikt: Påverkar syntetlack och 1K akryl av termoplastisk typ.

Påverkas av överliggande skikt: Nej

Lösningsmedel/Förtunning: Ingen förtunning.

Prisnivå: Mellan

Övrigt: Används av många billackerare.


Grundfärg - Slipgrund

Dominerande region: Alla

Allmänna egenskaper: Bildar tjocka (0,15 mm) skikt. Fyller ut ojämnheter och repor. Lätt slipbar.

Skikt:  1 till 2 skikt. Flera skikt kan läggas mellan slipning.

Lukt: Stark.

Glans: N/A

Torktid: Torkar mycket snabbt.

Lämpligt för "gör-det-självare": Ja

Påverkan på underliggande skikt: Påverkar syntetlack och 1K akryl av termoplastisk typ.

Påverkas av överliggande skikt: Nej

Lösningsmedel/Förtunning: Vanlig 2K förtunning.

Prisnivå: Mellan

Övrigt: Används av de flesta billackerare.


Grundfärg - Non Sanding

Dominerande region: Alla

Allmänna egenskaper: Bildar tunt skikt som ej kräver slipning.

Skikt:  1 skikt.

Lukt: Stark.

Glans: N/A

Torktid: Torkar mycket snabbt.

Lämpligt för "gör-det-självare": Ja

Påverkan på underliggande skikt: Påverkar syntetlack och 1K akryl av termoplastisk typ.

Påverkas av överliggande skikt: Nej

Lösningsmedel/Förtunning: Rikligt med 2K förtunning.

Prisnivå: Mellan

Övrigt: I många fall kan slipgrund användas med riklig förtunning.

 

Ta fram rätt kulör

Oftast framgår det av instruktionsboken var skylten för färgkoden sitter. Kanske instruktionsboken försvunnit? Då finns lite hjälp att få här. Bilden visar några olika alternativ där skylten borde sitta.

Om det är omöjligt att få fram färgnumret så kan vi ibland, med lite undersökning, komma fram till den rätta koden. Beskriv då färgens kulör i ord och ange bilmodell samt årsmodell.


Grundarbete

Det största jobbet, kanske 90 %, ligger som bekant på grundarbetet. Många tycker det är ett tråkigt jobb men om man tänker på det kommande slutresultatet så blir det lite roligare.

Stegen är:


Rengöring

Tvätta bilen innan jobbet ska börja. Först är det lämpligt att ta vanligt biltvättmedel och sedan dra över med silikonborttagning eller något annat medel som effektivt tar bort fett, tjära, gammal vax och eventuellt silikon. Om inte detta görs så kan det bli problem senare.

Cellulosaförtunning ska helst undvikas eftersom det är väl starkt.


Demontering

Demontera allt som går att ta bort, t ex lister, handtag, strålkastare och annat. Slutresultatet blir alltid bättre om man tar bort så mycket som möjligt.


Slipning/spackling

Sedan börjar slipjobbet. Starta med torrslippapper K 320 - K 400 så att ytan blir matt. Om det finns rost måste området slipas helt plåtrent. Använd slippapper K 120 eller grövre om det är segt. 

Om bilen är lackad med en termoplastisk 1K akryllack (amerikanare från 70-, 80- och 90-talen) eller en inte helt uthärdad syntetlack (europeiska bilar från 70- och 80-talen) måste all lack slipas bort. Samma sak om det finns billig syntetisk sprayfärg på ytan. Gamla cellulosalacker kan också ställa till problem. Att slipa bort all lack är inte alls så roligt jobb, så här får man nog ta till grövre papper. Börja med K 40 eller K 80. Eventuellt kan en 2-komponent sealer läggas på i stället för att slipa ner lacken, men det är inte helt säkert att det går vägen.
Generellt kan man säga att risken för problem är störst om man tänker lägga en bas/metalliclack eftersom denna innehåller mycket thinner. Risken är alltså mindre vid en 2K solidlack. Eventuella problem visar sig direkt efter man lägger topplacken. Inom en halvtimme så krackelerar ytan. Ofta är det så att man inte ser några problem i samband med att grundfärgen (slipgrunden) läggs, utan det dyker först upp vid topplackeringen. Lösningsmedlet går helt enkelt igenom grundfärgen och löser sedan upp den gamla färgen som ligger under.

Om det finns bucklor och andra skador som inte går att rikta så gäller spackling. Stora skador kräver ett 2-komponent fiberarmerat spackel. Det gäller att komma igång med slipningen innan spacklet sluthärdat. Annars blir det riktigt tungt.

Mindre ojämnheter och skador klaras enkelt med ett finspackel, t ex Poly Soft eller Poly de Lux. Slipa därefter noggrant. Börja med slippapper K 120 - K 180 och finslipa sedan med K 320. Var noga med att slipa ut kanterna ordentligt.


Maskering

Maskera runt det som ska lackas. Täck alla övriga ytor på bilen. Färgen sprider sig otroligt bra. Det finns speciellt maskeringspapper att täcka bilen med. Eventuellt kan man som alternativ använda tidningar, plast eller täta tygstycken.


Lägga grundfärg/slipgrund

Alla fabrikat av spackel suger mer eller mindre. För att öka vidhäftningen och förhindra matta fläckar, är en bra grundfärg nödvändigt. Även rena plåtytor måste grundas. En så kallad washprimer som är etsande och motståndskraftig mot korrosion kan användas, speciellt om det finns rena plåtytor. På detta, eller som enda grund, kan sedan en "Slipgrund" (HS Surfacer) läggas. Denna bygger lite tjocklek varför den fyller igen repor och mindre ojämnheter. Den måste slipas innan topplacken läggs på. Använd torrslippapper i steg från K 320, K 400 till K 600. Alternativt kan man manuellt våtslipa upp till K 800. Kanter och annat som är lite svårt att komma åt med maskin kan handslipas. Använd då gärna torrslippapper K 600 eller K 800 med skumgummibaksida eller duk av typ Scotch Brite.

Nu är det normalt dags att lägga topplacken, men om du är ute efter ett slutresultat av absolut högsta klass så avsluta grundjobbet med att lägga ett lager "Non sanding". Här kan man använda en HS Surfacer utblandad med upp till 20 % thinner. Denna ska inte slipas före slutlack.

 

Lägga topplacken

Eftersom de flesta "gör-det-självare" av förklarliga skäl föredrar lösningsbaserad lack, så har vi inriktat oss på denna här. Vattenbaserad lack är lite svårare eftersom den torkar långsamt och kräver en viss teknik och vana samt helst en lackbox med värme och luftflöde.


Förberedelse

Efter att maskering och täckning av bilen har kontrollerats och justerats rengör man ytan med sillikonborttagning en sista gång. Direkt före lackeringen går man sedan över med en klibbduk för att avlägsna allt damm. 


Lokalen

En lackeringsbox är naturligtvis det allra bästa, men den lyxen har man inte alltid. Om man ska lacka i ett garage eller liknande är det viktigt att avlägsna allt damm från golv och inredning. Förr rekommenderade man att blötlägga lokalen i samband med lackeringen. Det är förvisso ett effektivt sätt att bli av med damm men tyvärr innebär det en risk för att man får för mycket fukt i luften som i sin tur kan ställa till problem med lackresultatet.

Temperaturen får gärna vara runt 20 grader, även om det inte är jättekritiskt när man använder 2-komponentlack.


Färdigställa lacken

Oavsett om man lägger en baslack/metallic eller en solidlack så måste man blanda till färgen innan man häller den i färgpistolen. Det finns två bra metoder att använda, blandkopp eller mätsticka. En blandkopp är dels graderad med en vanlig linjär volymskala och dels graderad för olika blandningsförhållanden, t ex 1:1, 2:1 och 3:1. En mätsticka är också graderad på motsvarande sätt, men av naturliga skäl har den bara två blandningalternativ, en på varje sida. Oftast fungerar den med graderingen 2:1 och 3:1. När man använder mätsticka är det viktigt att burken är rak, dvs att den inte är konisk.

Man börjar med att röra om själva färgen väl innan man häller den i en lämplig burk alternativt blandkopp. Om det är en solidlack så kommer härdaren som nummer två och slutligen som nummer tre kommer förtunningen varpå man blandar det hela omsorgsfullt. Nu har man mellan en till max två timmar på sig att lägga lacken, sedan är det försent.

Gäller det en baslack (metallic) så är det bara förtunning som ska i. Då har man lång tid på sig eftersom färgen inte härdar. När man väl bestämt sig för att lacka så måste man vara beredd med klarlacken eftersom den bör läggas så snart som möjligt efter baslacken. Om man har box så kan det ske efter 15-20 min men om det är en garagelokal med lite dålig värme kan det handla om betydligt längre tid. Nackdelen vid längre tid är att damm kan samlas på ytan.


Lägga lacken

Häll aldrig färgen direkt ner i sprutpistolen. Använd en färgsil (lämpligen en 190 micron) för att säkerställa att färgen är helt ren från främmande partiklar.

Nu börjar själva lackeringen. Prova färgpistolen mot maskeringen först för att se att sprutbilden är okej. Luftflöde, färgflöde och sprutbild går att justera på de flesta färgpistoler. Kolla instruktionerna för färg och färgpistol.

Starta med att lägga ett lite tunnare lager över hela ytan. Arbeta från mitten och utåt. Gå över med sprutan så att det blir ungefär 50 % överlapp vid varje svep. Håll alltid färgpistolen vinkelrätt mot ytan och håll också samma avstånd hela tiden. Gå utanför lackeringsytan vid varje svep om det går. Annars måste man släppa på avtryckaren vid varje vändning så att det blir ett uppehåll i färgflödet. 

Efter ca tio minuter (eller längre om det är lite kallare i lokalen) är det dags för ett nytt lager som ska läggas mer rikligt. Normalt är detta tillräckligt för att uppnå slutfinish om det gäller en solidlack. Även en baslack kräver ett par lager, men utöver detta ska klarlack på. Den lägger man normalt efter ca 15-30 min från det att sista lagret baslack lagts på. Man kan se när baslacken börjar torka lite och därmed bli matt. Om det är under 20 grader i lokalen kan det ta betydligt längre tid för lacken att torka och bli matt. Vänta i så fall tills att den blir matt innan klarlacken läggs på. Baslacken måste lämnas absolut orörd innan klarlacken läggs. Det går inte att slipa en baslack. Då blir den förstörd. Klarlacken blandas med härdaren och läggs sedan i minst två lager. Normalt ska inte klarlacken förtunnas. 

Vissa baslacker kväver ett underlager för att täcka bra. Ofta handlar det om röda kulörer, men även ett antal olika metallicfärger. Det framgår av receptet och är då en speciell blandning. Till en hel bil så brukar 1 liter räcka. Om underlagret är en baslack kan den läggas strax innan slutlacken. Vänta bara tills den blir matt.

Ja, nu är det bara att avvakta och invänta resultatet. Skulle något mot förmodan ha gått lite snett så finns det ofta hopp. Mindre rinningar kan ofta slipas, rubbas och poleras. Ibland påminner lacken om ett apelsinskal. Även detta går att rädda genom att man lägger på ett lager klarlack.